Doktorn sa faktiskt att…

Jag var duktig mamma. Får ja en glass? Ja hon var jätte duktig hos doktorn men någon glass vårt det inte. Hon hs redan ätit 2 st idag och det är allt hon fått i sig under dagen. Disa fick diagnos halsfluss. *suck* det betyder ytterligare några dagar hemma med skit tråkiga super trötta griniga mamma.
Och mamma känner exakt lika dant. Fast det är klart. Det var ganska trevligt att ha någon att prata med i natt när jag inte kunde sova.

Idag har det varit väldigt mycket gnäll på Lill skruttan och det är inte så konstigt. Jag har full förståelse för att det är jobbigt med feber och ont i halsen. Jag har verkligen fått kämpa med mitt humör för att inte kasta in ungen på rummet och stäng dörren. Men till middan idag orkade ja inte mer. Och förklarade bestämt att om hon bara ska hålla på att gnälla kan hon tvätta av sig och gå och lägga sig. För jag orkar inte lyssna mer på hennes gnäll.
Disa tacka för maten och gick för att tvätta sig. Anders och jag satt och små prata en liten stund. Sen inser jag att det är väldigt tyst. Ungen tog mig på orden. Hon hade gått och lagt sig och snarkade  högt när vi kom in i hennes rum. Då rann all ilska av och hjärtat smälte. Stackars liten. Ja hoppas hon mår bättre imorgon.
Nu kan jag nog se fram emot sällskap i natt oxå. Det är en överhängande risk nu när hon somnade innan klockan 17. Men det är smällar man får ta.

då var det dax igen…

att ta den där långa bussturen till Danderyds sjukhus. det var faktiskt lite pirrigt att ge sig iväg. sist jag träffade den här läkaren vill hon ju inte alls lyssna på var jag sa.

buss resan till Danderyd gick ganska bra. men jag mådde fruktansvärt illa. när jag kom fram. busschauffören hade nog badat i vitlök. hela bussen stank. och det hjälpte inte min åksjuka.  väl framme kollade dom det vanliga. barnets hjärtljud. mitt blodtryck. (vilket var jättebra)

Läkaren jag träffade var lite mer intresserad den här gången. fast hon är bra knepig. hon hade läst var dietisten skrivit det märkte jag.  sist jag var där ville hon ju inte tro på att jag låg lågt i blodsocker utan ville ha det till att det var lågt blodtryck jag kände av. den här gången kunde hon inte riktigt erkänna det utan flikade in att nu har jag passerat det stadiet i graviditeten när man ofta lider av lågt blodtryck. så jag kanske mår bättre snart. eftersom det kan ju påverka hela kroppen.  jo det är klart det kan påverka kroppen, frågan är om det på verkar blodsockret!?! nu vet ja ju att det är en biverkning av min operation, det är något jag kommer få leva med resten av mitt liv. bara att jag är super känslig just nu för att barnet tar allt mitt socker och det blir inget kvar i kroppen för mig. jag tror inte mitt blodtryck påverkar det. men jag sa inget till henne.

sen frågade hon om jag var deprimerad. ??? öö nää det tror jag inte. visst att man mår dåligt vissa dagar och man blir frustrerad när man inte känner att man kan och inte klarar av vissa saker. men deprimerad skulle jag inte vilja kalla mig. tvärt om. nu börjar solen visa sig. och jag känner mig riktigt glad. äntligen är våren på gång och det finns väl ingen härligare tid på året när värmen börjar komma, man börjar se små livstecken ute. en krokus där och en snödroppe där. underbart. aja tillbaka till ämnet. jag kan inte kalla mig deprimerad. men hon försökte övertyga mig om att det var väldigt vanligt att må lite dåligt  under och efter en graviditet och det kan ju oxå påverka kroppen. jo, det är klart att det kan. men sänker det blodsockret efter en måltid tänkte jag.

nää efter en liten diskussion kom vi nog fram till att jag mår ganska bra i psyket i alla fall. hon sa även några bra saker. jag fick reda på att nu är jag i det stadiet i graviditeten som kräver mest socker. mellan v 24-28 brukar barnet ta som mest socker. ungefär. och jag har precis påbörjat vecka 25. det kanske kan förklara varför man är så söt sugen hela tiden.  problemet är ju att ge fan i sockret för jag blir ju bara sjuk av det. men det finns ju annat att äta.  hon tyckte även att jag skulle överväga att ändra Disas dagistider. eftersom jag jobbar kvällar och helger innebär det att jag är ledigt mitt i veckorna. hon tyckte att jag kanske skulle ändra skruttans schema så hon går på dagis måndag till fredag. så jag har möjligheten att ta det lugnt och vila.  jag lovade att överväga saken.  det kanske kan bli aktuellt längre fram när foglossningen blir värre. just nu tror jag att jag kan hantera det. och det är ju inte så många vardagar som hon är ledig. ja, vi får ser hur det blir.

nu har jag i alla fall fått förlängd sjukskrivning till och med 30 April. det känns väldigt skönt att inte ha den stressen över mig. jag vill inte och skulle inte klara av att gå tillbaka till stressen på jobbet, och jag tror inte att mina höfter skulle klara av att knalla runt 8 timmar per dag.  det räcker med en lite promenad till Ica så känns det rejält.  innan min sjukskrivning går ut ska jag tillbaka till Danderyd för en uppföljning.  jag sa lite på skoj till läkaren att om mitt blodsocker är bättre nästa gång jag kommer så kan vi ju ta och sjukskriva mig för foglossningen. risken är ju ganska stor att jag inte kommer kunna gå då. då kan jag definitivt inte jobba. hon skratta lite och tyckte att det var ju bra att man kan variera åkommorna.

sen var det bara att tacka och ta sig till bussen. jag bad en stilla bön att jag skulle slippa herr vitlök. den här gången hade jag tur. riktig tur. bakom ratten på bussen satt en glad man. han tittade på min buss remsa och sa nää vi kör på den där. och pekade på förra stämpeln.  tack! sa jag och skyndade mig till min plats innan han skulle ändra sig.  det är ju så att man får åka 2 timmar på samma stämpel. för mig hade det gått 2,40. det tyckte jag var snällt. så nu sparade jag in en resa.  såna trevliga ostinkande busschaufförer gillar vi.

nu ska jag bara ta det lugnt och njuta av vardagen ett tag tror jag. njuta av min familj, av våren, njuta av den där sparkande saken som växer i min mage. njuta av livet.

ännu en dag i …

soffan. trött och totalt orkeslös. men igår fick jag äntligen kallelsen till spec mvc. på onsdag ska jag dit och hoppas på att jag får lite svar på frågorna då.  så idag tog jag mig ner till läkarstationen för att ta ett gäng prover.  man skulle så klart vara fastande innan man fick ta proverna. så det var jag. men jag hade med mig en smörgås som jag åt direkt efteråt. ca 1,2 timme senare var jag hemma då tog jag en smörgås till och en kopp kaffe. sen satte jag mig här i soffan och slog på datorn. efter ytterligare 1 timme börjar jag känna det där speciella pirret i kroppen. strax efter det börjar jag skaka och må dåligt.  då var det dax att äta igen.

jag satte mig och verkligen tänkte igenom vad hade jag ätit och gjort. jag kan inte komma på något speciellt som kan ha fått mitt socker att reagera. jag hade inte  ätit något med socker i . jag hade ju ätit flera gånger.  men det var ju bara till att äta igen. så jag åt lunch och en liten chokladbit. efter ca 15 minuter ligger jag på soffan och kan knappt få upp ögonen. då har tröttheten kommit. det är som om kroppen blir helt slut efter ett sånt här anfall och man blir helt groggy.

nu har det gått 3 timmar sen det här hände och jag har bara suttit här i soffan och verkligen inte gjort ett dugg.  det känns om kroppen har sprungit ett maraton. armar och ben år helt slut och det är ett obehagligt krypande i dom.

vad jag är trött på att må såhär. jag vågar snart inte gå ut längre. ja hoppas verkligen att dom kan hjälpa mig på Danderyd.

imorgon är Disa ledig från dagis. så jag tänkte att vi skulle försöka ta oss ner till öppna förskolan så hon får leka lite. det är ju inte så kul hemma med en sjuk mamma. det verkar som vi får med oss Madde och ungarna. det är trevligt då har jag någon som följer oss på vägen.

nää nu måste jag nog lägga mig en stund igen.

Adjö

vad är väl en dag…

på jobbet.  den är ganska intresant. mitt blodsocker fortsätter och åker jojjo upp och ner. Helen tittade argt på mig och förklarade mycket tydligt för mig att man minnsan måste ta hand om sig. när jag fick ännu ett blodsocker fall på eftermiddagen började jag förstå själv att det inte funkar. så jag ringde barnmorskan som inte visste riktigt vad hon skulle svara. eftersom gastric by passen gör att jag inte kan genomgå en socker belastning så blir det lite mer komplicerat. min barnmorska rådfrågade våran läkare i Norrtälje. han ringde upp och nästan rådfrågade mig om vad nästa steg ska bli. beslutet blev att han ska skicka en remiss till special mödravården på danderyd så får dom starta en utredning. så jag misstänker att dom kommer ringa mig i morgon. det brukar gå fort när väl hjulen är i rullning. nu håller ja tummarna för att ja slipper bli inlagd för utredning.
något som var mer underhållande på jobbet idag var något som dom kallade öppethus.  cheferna hade bjudit in allmänheten och slog på stort med fika och ja tror dom hade någon tävling och massa info om nätverket tiohundra. personal avsattes för att närvara. ja hela tanken var väl god. men dom hade nog inte tänkt på att det är över -10 grader ute och att det nästan vandrar isbjörnar på gatorna. någon som är lite ostadig på benen vill inte gå ut i snöovädret och kylan. så där satt dom ca 15 personal med chefer bland allt fika och små pratade med varandra. jo visst kom det besökare hela 3st. när jag kom in för att byta nycklar hade jag väldigt svårt att hålla mig skratt. den chefen som bara tjatar om pengar och sparkar personal för att spara sitter där bland massa svindyra bullar och allt blir en total flopp. ja, jag är sjukt skadeglad. det här kan ja leva på hela veckan.

Snoret vann kampen…men

nu slår jag tillbaka. Det vart inget jobb för mig i söndags. snoret vann och jag har bara blivit sämre. idag tog jag mig till doktorn som konstaterade att jag har bihåleinflammation. han skällde lite på mig för att jag gått med förkylningen i 3 veckor och inte sökt för det tidigare. men man springer ju inte till doktorn för en snorig näsa tyckte jag. och jag har ju faktiskt blivit bättre mellan varven. men nu har jag fått en dunder kur penicillin. dom reagera till och med på apoteket över den dags dos han har skrivit ut till mig. så nu ska väl alla bakterier dö ut. sen var doktorn snäll och sjukskrev mig. han sa att jag skulle få en vecka och vila. och jag borde ju snart må bra igen eftersom jag fått medicin. men när jag tittar på papperna som jag fick av doktorn så har han ordinerat medicin och vila i två veckor. det tackar jag för och jag ska göra just det. vila och ta det lugnt. släppa allt vad förkylningar heter, släppa allt jobb och bara samla kraft igen. det ska bli skönt.

ja ska nog börja med det där vilandet på en gång och bädda ner mig i soffan och sova en stund.

god natt

brutalt ärlig…

Disa kommer in på toaletten när jag håller på och sminka och utbrister med händerna i midjan – MAMMA  inte rita öga. bara rita papper!
jo det är sant, jag försöker halv hjärtat förklara att det här är en special penna. men hon lyssnar inte och jag får en lång utläggning om vart man får rita och inte rita.
nästa sköna kommentar kom vid middagsbordet.  eftersom jag ska på julbord idag och Anders jobbar över var det bara Disa som åt. jag sitter bredvid och håller henne sällskap. ja märker att hon tittar konstigt på mig. efter ett tag säger hon – mamma du är annorlunda. jag förklarar att jag sminkat mig därför ser jag annorlunda ut. jag till lägger visst är jag fin. Disa rynkar på näsan och säger nää mamma inte fin. jag vill aldrig ha smink. nähe…. men skit i det då unge. *ler* ja dom är för goa.
idag har jag varit i Norrtälje och träffat farbror doktorn. det var en mycket noggrann läkare som ska försöka ta reda på varför jag är så trött. så han tog massa blodprover och andra prover. så nu får vi se vad dom visar. han misstänkte att jag kanske hade obalans i mineralna. sen förklarade han vikten av att inte gå med behandlad urinvägsinfektion under en graviditet. så det vart en ordination på ett urinprov i månaden. lite extra järn i tablett form vart det oxå eftersom depåerna var så dåliga. och ett extra ultraljud gravid v 32. bara för att se att barnet växer som det ska.  det bästa med det här läkarbesöket var att han gjorde ett vaginalt ultraljud. så nu vet jag att det finns någon där inne. läkaren sa att det var ovanligt att man såg hjärtat så tydligt när man bara gått 11 veckor. men allt såg väldigt bra ut än så länge. det känndes jätte bra. det var en livlig liten filur där inne som snurra och sparkade. jag såg tydligt hjärtat när doktorn visade. och vi fick även se en när bild på en fot. det var otroligt att något som bara existerat i 11veckor redan har en fot att visa upp. ja det var riktigt häftigt. nu är det snart dax att knalla ner till restaurangen så det är bäst jag sätter fart här.
go kväll på dig

då var det söndag igen…

jag vill börja med att varna känsliga läsare för stötande bild innehåll. nämligen dallrande lår.
för ca 5 veckor sedan hittade jag en liten fästing på mitt wn lår. nu är det fortfarande ett ganska stort märke efter detta lilla krypa. det gör inte ont eller nått sånt. men ja misstänker att märket har blivit lite större. och ja inbillar mig att jag har lite mer ont i lederna än vad jag vanligtvis har.
tycker du att det är dax att gå till doktorn?

idag har jag varit ute på spåret och traskade igen. och massa svamp hade jag med mig hem. dom gul kantarellerna sparade ja, resten ger ja denna gång bort till en av mina tanter.
tänkte ja skulle ta med mig skruttan på en promenad hem till damen sen.
på tal om dottern min. henne blir jag inte klok på. i går fm allt var som vanligt. full fart. sen helt plötsligt vart hon väldigt loj. när ja kolla tempen  hade hon 38,7. på någon timme vart hon märkbart sämre. när hon skulle gå och lägga sig vinglade hon som om hon var berusad. febern fortsatte att sig under kvällen fast hon fått alvedon. 39,6 var det högsta vi mätte. imorse när vi vaknade låg tempen på 38,8 någon timme efter det var hon feberfri. än så länge är feberfri. vad där det där?! hur kan man bli jätte sjuk så snabbt och sen försvinna lika fort.  aja huvudsaken är ju att hon mår bra och är sig själv igen. kanske kan det vara någon hörn tand på väg som spökar.
aja nu kommer bilden jag varnat för. för nu tänker ja inte skriva mer utan som vanligt återgå till mitt kaffe.