En mycket….

Trött blivande 3 åring hämtade jag på dagis idag. Disa hade varit vaken ett par timmar i natt och inte sovit något alls på dagis. Så när jag kom för att hämta henne kom även tårarna.
Hon visste nog inte riktigt varför hon grinade. Hela vägen hem grinade det stackars barnet högt.
När vi kom hem slutade grinandet och övergick i hysteriskt ylande. Hon slängde sig på golvet och sparkade och skrek så mycket hon bara orkade. Grannarna måste tro att jag klår ungen.
Det var ingen ide’ att försöka prata med monstret i hallen så jag gick och gjorde klart middagen. När maten var klar erbjöd jag lilla fröken middag, då skrek hon ännu högre.
Jag gick och åt middag och tänkte för mig själv att Anders valde ju verkligen rätt dag att jobba över.
Efter maten började jag med disken och när jag står och diskar stekpannan slår mig tanken att det var väldigt tyst.

Disa låg kvar på golvet i hallen. Hon skrek inte längre. Hon snakade högt.
Jaha. Klockan är 15:40 och hon sover på hallgolvet med jacka och skor.

Jag ringde Anders för att kolla hur sen han ska bli. Vi konstaterade att Han  blir SEN just idag. Typisk. Hur ska jag nu få upp denna unge från golvet. Med min mage är jag överlycklig om jag lyckats få på mig mina strumpor på morgonen. På eftermiddagen är jag nästan orörlig.
Men ner tar man sig ju. Så jag fick av jackan och skorna. Inser då att hon hs ju ingen blöja.
Efter en kvart lyckades jag baxa  upp både mig själv och ungen.
Disa vaknade till och återgick till det där hysteriska skrikandet. Kläderna åkte av och pjyamas på.
Vi satte oss i soffan. Och jag hade lite hopp om att hon skulle vakna till. Men nej, hon la sig till rätta ovan på mig. Så nu sitter jag där jag sitter med en snarkandes unge på mig. Jag lär ju inte ta mig här ifrån på ett tag. Hoppas bara inte Anders blir jätte sen.

idag har jag….

för ovanlighetens skull jobbat. men jag måste säga att det har varit en mycket behaglig dag. allt har funkar bra och alla damer jag har varit hos har varit på bra humör. sen har jag jobbat med den tårt svullande tjockisen madde idag. det är alltid kul att jobba med den dåren. idag var den en kollega som  skulle sluta. madde krävde tårta. och förklarade tydligt för Ewa att det är en persons skyldighet att bjuda på tårta när man fyllt år eller ska sluta. och tame fan så kom Ewa med tårta till lunchen, ingen var så nöjd som madde när hon slogs med Anna om marsipan rosen. ja har sagt det förut och säger det igen… på det dårhus ja jobbar har vi ganska roligt.
nu i kväll har ja varit på en promenad med Camilla läckberg. det är så trevligt att vara ute på promenad med en ljudbok i öronen. man kopplar bort allt och bara finns där och då i mord mysteriet. ja tror att det även börjar smitta av sig på Anders som oxå varit ute och traskat i kväll. det är bra tycker ja. nää nu samlar jag bara. så nu önskar ja god natt