Ja här är det som vanligt. Sitter med 38 graders feber och hals ont. Det är 3 veckan nu. Har väl egentligen inte brytt mig så mycket om hur kroppen mår. Man tar ett par Alvedon och kör på i vardagen. Det blir bara så. Man försöker hitta rutin och rytm med Rasmus. Balansera det med energiska Disa och alla hushålls sysslor. Anders har haft jätte mycket på jobbet och jobbar över nästan varje dag. Så då biter man ihop tar sin Alvedon och hoppas på att det går över.
Och så hade jag säkert kört på om det nu inte var så att lilla Rasmus har blivit smittad. Jag misstänker att vi har halsfluss så imorgon är det bara att sakta ner och ringa doktorn.
Förut idag när lille man låg och hostade och grinade riktigt skar det i hjärtat.
När Disa är sjuk så tröstar man och passar upp efter hennes önske mål. Men lille Rasmus kan ju inte tala om vad som är fel. Man känner sig så frustrerad när man inte riktigt vet vad som är fel.
Denna lilla Skit som alltid har nära till skratt har inte dragit på mungiporna alls idag. Han har mest sovit. Men nu på eftermiddagen etern han fått en Alvedon och feber började släppa så kom det där underbara leendet som värmer ända in i hjärte roten.
Ja,efter ett besök hos doktorn imorgon ska vi snart vara på fötter igen. Nu är det sov dax för min del. Så god natt.
Pernillas space 