Idag känns det som om timmarna kryper fram. Kanske för att jag och Disa är själva hemma. Anders har åkt för att låga någon bil. Och kanske inte kommer hem förens på söndag om jag har otur. Känner att all mitt pedagogiska tänkande gick åt igår. Nu är lixom fantasin och orken slut hos mig. Men inte hos Disa. Där är det full fart. För att fördriva lite tid tänkte jag att vi skulle åka till frissan och klippa skutt ungen. Något som verkligen behövdes. Vi åkte till en frisör som Anders har varit hos. Han klippte Anders jätte bra, men han kan inte klippa barn.
Disa förvandlades från min gull unge till en pojke.
Nu är det ju bara hår. Och det kommer ju växa ut. Men för att få kalla frisör borde ju kravet i alla fall vara att man ska kunna klippa håret i en och samma längd. Inte 12 olika längder. När vi kom hem försökte jag jämna till det så gott det går. Nää dit går vi inte igen.
Så nu är det bara resten av dagen kvar. *pust* både mitt och Disas tålamod är nere i skorna. Dåligt väder ute så man har ingen lust att gå ut. Hoppas kvällen går fort så man får sova snart.
Pernillas space 